Nye tanker

.. eller en forlengelse av de du allerede har?

Da jeg flyttet inn i min første leilighet i desember dukket det opp mange tanker angående ting man kan kjøpe. Nytt ditt og datt. Men konkluderte med at jeg ønsker å bruke de tingene jeg eier fra tidligere, og selvsagt kombinere mitt og hans. Et aspekt ved det er at jeg føler at hjemmet blir mer personlig på den måte, med brukt, arvet og egenproduserte møbler og innredning. Et annet aspekt er at det sparer miljøet. For hver nye ting vi skaffer oss er en miljøbelasting i en aller annen grad.

White er et stort arkitekt/designkontor med mange flotte prosjekter. Syntes denne artikkelen var litt fin. Hadde det ikke vært flott med innholdsfortegnelse på alt vi kjøper? Ikke bare pølsene i kjøttdisken.

Vems hälsa offrades för kontorsstolen du sitter på?

av Björn Tegnell
Publicerad fredag 9 oktober, 2009 i Issue #10 Vems hälsa offras?

Vem tar ansvar för hur varorna vi köper produceras? Vad finns det för ämnen i din säng? Vem beställde de billiga miljöoklassade varorna på kontoret? Varför finns det innehållsförteckning på korvpaketet men inte på stolen? Går den att kompostera?

Visst finns det många frågor att ställa sig när man börjar vända på saker och ting. Vi gör det med maten, och har blivit noga med att läsa om det finns konserveringsmedel eller transfetter i våra matvoror. Vi har blivit mer och mer medvetna konsumenter. Vi väljer biologiskt odlade bananer från Sydamerika, kravmärkt gurka från Belgien och morötter från Gotland.

Dessa medvetna val gör vi baserat på information som tryckts på matpaketen.

Men vi ifrågasätter inte på samma sätt det vi har omkring oss. Varför finns det en innehållsförteckning på korvpaketet men inte på kontorsstolen? Borde inte den lilla chica musmattan från inredningsbutiken ha en varufakta som hjälper oss att ta ställning?

Det är dags att verkligen se på hur mycket onödigt gift vi köper och ställer i våra hem och kontor. Kanske skulle vi bli mer medvetna konsumenter även på detta område om det fanns relevant varudeklaration kring t.ex. hur mycket energi som använts för att tillverka en produkt, hur återvinningsbar den är osv.

Jag föreslår att även de produkter vi placerar i våra hem och på våra kontor förses med en tydlig lapp med en livscykeldeklaration där man t.ex. ser följande siffror (som alltså är fiktiva):

Tillverkningsenerigåtgång: 200 KJ
Tillverkningsenergi: 30 vindenergi, 70 el från brunkol
Koldioxidutsläpp under transport: 12 kg
Innehållsförteckning: PVC, polyuretan
Återvinningsbarhet: 3 %
Brandsäkerhet: giftklass 3 / antändningstid 18 sekunder
Produktionsland: Indien / fabriksstandard låg

Då skulle det bli ganska enkelt att få visst dåligt samvete över att även varan du köper till hemmet är giftig, och att man kanske borde låtit den ligga och nöjt sig med den man redan har. Eller omvänt, tagit ställning och köpt en ny så att PVC-plastindustrin eller brunkolsproduktionen i Indien gynnats.

Jag tycker också att man ska kravställa den offentliga upphandlingen med att utvärdera livscykeldeklarationen inom vissa kriterier. Ganska snabbt ser man då om det är en miljövinst att handla billigt eller handla närproducerat. Eventuellt kan man avgöra vems hälsa som offrats eller sparats när den nya stolen kommit på plats, eller om man sover gott i den nya sängen och vilar huvudet på den med gott eller dåligt samvete stoppade huvudkudden.

Tydlig livscykeldeklarationen på alla varor gör det lättare att välja bättre produkter men framför allt synligörs resursslöseriet och bruket av mindre nyttiga ämnen.

Björn Tegnell